Visar inlägg med etikett Semesterliv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Semesterliv. Visa alla inlägg

tisdag 16 augusti 2011

Astrid Lindgrens näsa

Våra dagar i Vimmerby avslutades med ett besök vid Astrid Lindgrens Näs. Jag och storbarnen gick på guidad vandring i gigantens barndomshem, där vi fick se sängen hon delade med sin far och annat. Lilla nörd-L hade så klart läst på ordentligt innan och både avbröt och förekom guiden med info om Astrid, hennes syskon och deras liv. Ibland kändes det som att hon ville ta över guidningen, men mest tror jag att hon uppfattades som rätt imponerande och gullig. Och Astrid Lindgren känns som ett mer lättsmält intresse än andra världskriget.

måndag 15 augusti 2011

Astrid Lindgrens värld

Vi räknade efter och insåg att vi gör vår sjätte säsong i rad på Astrid Lindgrens värld, Sveriges överlägset bästa nöjespark. Vi börjar ju kunna konceptet, men i år hade de faktiskt två nya attraktioner som vi var minst sagt nyfikna på. Det ena var att min gamle vän Moe har anställts till den prestigefulla rollen som kapten Långstrump. Han gjorde som väntat en mäktig insats med både humor, pondus och fint utrymme för sin stadiga Tom Waits-stämma. Till och med dansen satt som den skulle, och tyskarna flockades kring honom som flugor kring en komocka.
Den mest intressanta iakttagelsen kring detta var dock att han hade lagt sig till med den där dialekten som alla skådisar på ALV pratar, med vissa undantag (Katthultsbornas mer renodlade småländska och Karlssons enerverande söderslang). Jag har trott att alla kommer från samma ställe, men det gör de så klart inte, och nu fick jag det svart på vitt när jag kunde jämföra med Moes vanliga dialekt. Tänk er 40 procent västgötska, 30 procent småländska och 30 procent gammal pilsnerfilm så kommer ni rätt nära.
Årets andra nyhet var den tungt uppgraderade Mattisborgen. Nästan fullstor och späckad med specialeffekter, som ett helvetesgap som gick att öppna och stänga med blixtar och rökeffekter. Fast den vanliga Skalle-Per var där och det känns tryggt. Jag tror att det har varit samma skådis i alla år vi har besökt plejset.
Skådisarna ja. De imponerar alltid nåt grymt. Inte bara ska de kunna agera, sjunga och dansa. De ska också vara fullfjädrade improvisatörer, lekledare och kunna hantera barn. Och i princip alla är jättebra på allt.
När det gäller barnskådisarna brukar det ju inte vara riktigt samma nivå, men i år hade de castat värsta guldklimpen i rollen som Rasmus/Skorpan. En entertainer av guds nåde med både sångröst och skådespelartalang utöver det vanliga. Härligt.
Bäbin tyckte att Pippi var rolig, men annars var det roligast att gunga och att hon fick ha armband (ett sånt där med telefonnummer på som man ska ha om man kommer bort). Jag fick lite flashbacks från första gången vi var där med M. Man åker skitlångt och betalar jättemycket i inträde och så tycker hon ändå att det är roligast att gunga. Men det finns ju nåt vackert i det också.

fredag 12 augusti 2011

Tiere bis unser Dach

Sommarens sista semesterresa genomförs just nu på en lantgård i Vimmerby, och än så länge handlar det om att låta våra alltför djurintresserade barn överdosera på djurumgänge. Hästar, hundar, katter, får, höns, ankor, kanin är de varelser de hittills har avverkat, och då har vi bara varit här i några timmar. Och ärligt talat lär det inte bli tal om någon överdosering. Snarare om "mycket vill ha mer". De njuter verkligen. Och när de får någon sekund över läser de marsvinsböcker.

lördag 6 augusti 2011

Kändisspotting

Schlingmann, som sagt. Vart vi än gick så dök han upp. På vanliga poppisstranden kom han och la sig ett par filtar bort. När vi bytte till Holmhällar dök han upp där och satte ner sina sandaler just där bäbin bajsat. När halva vårt sällskap bytte tillbaka var han också tillbaka och la sig demonstrativt nära. Till och med sista dagen, när vi stannade vid Burgsviks strand för att svalka oss på väg till färjan, så parkade han bilen en halv minut efter att vi hade anlänt och la sig för att gona sig i den medhavda brassestolen.
Det kändes lite som att han stalkade oss. Men det är ju mycket möjligt att det var han som kände sig stalkad av oss. Så där utifrån sett skulle ju det vara mer logiskt.
Södra Gotland var för övrigt ett litet mecka för den som gillar politik- och mediakändisspotting. Här är dem jag på rak arm kommer ihåg att vi såg, och då kan jag mycket väl ha glömt nån:
Peter Jihde (flexade i tajta badbrallor på närmsta stranden från där vi bodde)
Cecilia Blankens (delade parasoll med Jihdes familj)
Fredrik Wikingsson (köpte lördagsgodis på Coop i Hemse)
Cecilia Gralde (handlade på Ica Hoburgen i Burgsvik)
Allan Larsson (fikade på prästgården i Vamlingbo)
Per Schlingmann (precis överallt)

onsdag 3 augusti 2011

Historiens vingslag

Och på tal om Holmhällar. Där ligger Pensionat Holmhällar, känt som inspelningsplats för den fina Loa Falkman-filmen "Pensionat Oskar", men också en plats med viss betydelse i min ungdom. När jag och bäbin kom dit tog jag därför henne på en promenad i de klassiska omgivningarna.
För drygt 23 år sedan var jag där på skolresa. Vi bodde i baracker, rymde till raukarna mitt i natten och Björn snodde choklad i fiket. Precis det som hör till en normal lägervecka alltså. Men det mest dramatiska var att jag efter en improviserad rugbymatch drabbades av en allvarlig och ytterst smärtsam testikelåkomma. Klassföräldern Dick (sic!) fick köra mig till nån vårdcentral, förmodligen i Hemse, där läkaren undersökte mig och sedan gav oss ett kuvert där han skrev "AKUT!!!" med stora bokstäver och bad oss att ta oss i ilfart till Visby lasarett. Dick körde i tystnad i 180.
Allt detta berättade jag om för bäbin under vår sightseeing för att hon skulle förstå att på den här platsen hade min och framför allt hennes historia kunnat ta en helt annan vändning. Utan fungerande testiklar - ingen bäbi.
Men när jag hade kommit så långt hade hon redan somnat.

Bäbins bajsattack mot borgarna

I dag fick bäbin för sig att bajsa på stranden vid Holmhällar. Eftersom vi var själva på vår del av stranden prioriterade jag att vaska bäbin i havskanten innan jag slutsanerade platsen för nedslaget. Jag hann ta bort själva huvudklutten med hjälp av en brödpåse, men inte mer.
Just då dök allas vår Per Schlingmann upp (hjärnan bakom "nya moderaterna", Reinfeldts viktigaste sidekick näst Borg, f d partisekreterare, nu hela regeringens pr-geni, reds anm). Något han gjort varje gång vi besökt en strand sedan vi kom till Gotland. Med sig hade han sin röda keps, sina barn och en kompis med barn och fru. De ställde sig precis vid bajset, varpå Per med myndig stämma beordrade alla i sällskapet att ta av sig skorna, eftersom man på stränder är tvungen att gå barfota (enligt "nya moderaterna" alltså, reds anm). En omständlig och utdragen fotavklädningsprocedur tog sin början, medan jag idogt drog bäbins rumpa av och an i vattenbrynet för att slippa gå upp.
Till slut tog Schlingmann och hans posse sina flip-flops i handen och vandrade vidare längs stranden. Jag och bäbin gick upp och kunde konstatera att den gode tysken så att säga hade gjort jobbet åt oss. Stranden var fullständigt ren.
Det kallar jag arbetslinjen, det. Eller hur man nu brukar säga.

söndag 31 juli 2011

Auschwitz on the beach

På schemat i dag: strandliv och sandbyggen. Först gjorde frun och barnen Katlagrottan och lite andra Lejonhjärta-exteriörer. Sen ville L att vi skulle göra "Hitlers värld", så då behövdes även jag. Frun tog på sig Speer-rollen och byggde överdådiga führerpalats. L gjorde först "en judeaffär som Hitler har kastat sten på", men sen gick vi in för att bygga Auschwitz så naturtroget som möjligt, med baracker och järnvägsräls och allt. Just när vi diskuterade hur vi skulle få till "Arbeit macht frei"-skylten gick en annan strandgäst förbi och tittade mycket konstigt på oss.
Sen kom bäbin som en annan Stalin och jämnade allt med marken.

lördag 30 juli 2011

We will rauk you

Tredje gången gillt. De tre senaste somrarna har vi slagit oss samman med två andra likvärdiga familjer och hyrt hus i en vecka på nåt ställe som intresserar oss.
För två år sen hamnade vi i Bästekille på Österlen, för en vacker myssemester med hav, kullar och ett flådigt hus med pool och studsmatta. Förra sommaren blev det den lettiska landsbygden - lite mer hardcoremisär med hav, öststatsöl och ett hus i total avsaknad av faciliteter men med desto fler jakttroféer.
I år kan man väl säga att vi har mötts nånstans på mitten och semestrar på Hoburgsgubben.

måndag 25 juli 2011

Rättvik i siffror

12 - antal böcker på minst 100 sidor som M läst sen hon kom till Rättvik.
12 - antal böcker på minst 100 sidor som L läst sen hon kom till Rättvik.
0,5 - antal böcker på minst 100 sidor som jag läst sen jag kom till Rättvik.
1 - antal blåbär som låg i bäbins påse när vi hade plockat i två timmar.
2 - antal dagar som gick efter min ankomst innan frun på allvar började prata om att flytta till Rättvik.
6 - antal kilometer (ca) jag joggade under min Rättviksvistelse.
35 - antal kilometer (ca) frun joggade under sin Rättviksvistelse.
40 - antal minuter det tar att få ett par räkmackor och några pannkakor på Södergården.
40 - antal sekunder det tog innan en fågel hade bajsat ner både L och hennes pannkakor när hon väl hade fått dem.

söndag 24 juli 2011

Bloggtips

Jag lider ju av ständiga bloggproblem så fort jag lämnar stadsmiljö, och har ett väldigt sjå att få ut bilder här på landet. Men en annan känd bloggare var på gårdagens sexårsparty och har lagt ut ett maffigt bildspel därifrån. Så där kan ni få se både tårta, sexåring och blandade släktingar.

tisdag 19 juli 2011

Tisdagskul

Ingen sommar utan Tisdagskul i Rättvik. Här är tre höjdpunkter från årets:
1. M tog fina placeringar i både tuggummibubbelblåsartävlingen (brons) och kolaremstävlingen (fyra), och L knep en fjärdeplats i festisdrickningen.
2. Amy Diamond höll i årets ansiktsmålning.
3. En fågel bajsade i L:s mat när vi åt på Södergården. (Okej, kanske ingen höjdare när det hände, men garanterat det vi kommer att minnas längst av dagens händelser.)

torsdag 14 juli 2011

Finfrämmat

Pirre med vidhängande barn kom förbi. De skulle ha kommit i lördags enligt planen, men mycket lös avföring samt ett par rejäla spyor ställde sig i vägen. Av integritetsskäl säger jag inte vem som stod för vad. Men i tisdags orkade de i alla fall masa sig hit, och för en stund sedan lämnade de oss.
Trots att vi ses för sällan fann bäbin och hennes gudfar varandra omgående och tog vid där de slutade sist.

Min guddotter var inte alls lika intresserad av att umgås med sin fadder. Däremot var hon väldigt kramig med frun. Jag tror att hon saknade sin mamma och tog det mest skäggstubbsfria och ljusröstade hon kunde hitta i vårt hus.

Vi tog även med oss gänget till vår favoritslottsruin. Besöket där började dock med en otäck vagn-i-backe-olycka, där vi var mer eller mindre säkra på att Lyktan hade brutit foten. Efter en kort gråtstund var hon dock lika cool och oberörd som hon alltid är annars.

Och de stora barnen lekte också så klart och hade roligt. Ja, det var härliga dagar.

söndag 10 juli 2011

Snoppfest

Vips tog vi, på fruns initiativ, hela familjen plus en kompis på jordgubbssjälvplock. Är det semester så är det, och just detta gjorde min mor även med mig när jag var barn. Fast då minns jag det som att det var väldigt glest och tog en väldig tid att fylla sin lilla hink. Nu var det grymt fett med gubbar och vi plockade åt oss drygt sju kilo på nolltid.
Bäbin plockade också, men hade inget att lägga bären i så hon mojsade in dem i och runt munnen i stället. I kombination med sin dansrelaterade fläskläpp gjorde det att hon såg ut som att hon hade varit med om värsta rallarslagsmålet.
Sen åkte vi hem och snoppade hela kvällen för att kunna festa på jordgubbsmiddag och göra sylt för hela året. Sommarglädje!

lördag 9 juli 2011

Skånebilder 3

Vi var ju i Malmö också, utan barn och allt. Där spontangästade vi ett par vänner från förr. De bjöd på vin och inspiration. När vi lärde känna dem bodde de i en liten lägenhet i centrala Norrköping. Sen köpte de en fallfärdig gård typ fyra mil utanför Skärblacka med får, traktor, skog och allt. Och för ett par år sen sålde de den och bor nu i en stor lägenhet i centrala Malmö. Dessutom är de coola musiker och konsthantverkare och följer alltid sina drömmar utan att bekymra sig för att det ska bli svårt och besvärligt. Och de har två barn, så inte ens det kan vi skylla på.

fredag 8 juli 2011

Skånebilder 2

L blev lite utanför när tvillingkusinerna kom samman, men fick vara mycket med sin fina, snälla storkusin. Stora killar är lite av ett specialintresse för L och att få fiska krabbor och bygga lego med sin favorittolvåring var en stor upplevelse. Även jag lyckades stjäla till mig lite kvalitetstid med min enda syster- och gudson, och det händer tyvärr inte så ofta nuförtiden.

Semestertempo

Jag trodde som sagt att det var Skåne det var fel på, men det verkar vara modemet som gått ner på semestertempo precis som jag. Något maffigt bildspel blir det inte tal om, trots att vi är hemma på östgötsk mark igen. Jag får försöka lägga upp strövisa bilder från vår dryga vecka vid vackra Skälderviken.
De första dagarna var som sagt jag, L och bäbin de enda i huset ihop med min mor och hennes man, men i fredags tjongade det till i det lilla huset och både resterna av vår familj och min systers lika stora gäng dundrade in.
Därmed var tvillingarna åter samman (se ovan) och kunde tillbringa dygnets alla timmar tätt sammanklistrade. De flesta av dessa i eller i anslutning till vattnet.

söndag 3 juli 2011

barnfri i Malmö

Sorry för tystnaden. Det råder total internetskugga i nordvästra Skåne. Men nu är jag på barnfri utflykt i Malmö med fina frun, som har en såndär telefon som man kan blogga från. Vi äter chips och dricker bubbel i en hotellsäng i gamla stan. Snart ska vi träffa kompisar från förr. Jag återkommer med ett massivt bildspel om några dagar.

onsdag 29 juni 2011

Skåne

Världens trögaste modem och världens intensivaste ettochetthalvtåring gör att det är lite svårbloggat just nu, men jag hoppas att det blir lite bättre i slutet på veckan. Jag och de två små är i alla fall i fina och platta Skåne efter en härlig roadtrip genom Sverige. Här är det chartervärme precis som i övriga landet, så vi svettas, badar och äter Engelholmsglass.

söndag 26 juni 2011

Midsommar

De senaste åren har Rättvik dominerat, eftersom min midsommarfetischist till fru kommer därifrån, men i mitt liv har klart flest midsomrar tillbringats i den lilla byn Mora utanför Eskilstuna. I år var det dags igen, förmodligen för sista gången eftersom min far med fru flyttar därifrån nästa år. De stora barnen och deras kusiner tog detta historiska tillfälle på allvar, och såg till att få bära den största midsommarkransen i det traditionsenliga flaggtåget från Backgårn.
Bäbin fick inte bära, men firade med liv och lust och gjorde sitt bästa i "Mormors lilla kråka" och "Små fåglarna i skogen".
Frampå småtimmarna gick vi (jag, storbarn, kusiner, faster och farbröder) traditionsenligt till Sågen för att håna ortsbefolkningen. Det visade sig att det inte fanns så många att håna längre, så då tog vi vårt ansvar och hoppade upp på dansgolvet för att ge andra chansen att upprätthålla traditionen i vårt ställe.
För M var som vanligt höjdpunkten att få umgås med sin tretton dagar äldre kusin. En härlig person som vid en snabb anblick kan verka väldigt olik M, men det finns någon magisk connection mellan dem som gör att de trots att de inte har setts på ett halvår har en startsträcka på ungefär minus en sekund och sen bara leker och leker dygnet runt tills man får slita dem ifrån varandra för att det är dags att åka hem. Som tur är kommer det denna gång dröja mindre än en vecka tills den dynamiska tvillingkusinduon får ses igen.

onsdag 2 mars 2011

Vi leker öken, fröken

Jodå, de stora barnen var också med, även om det kändes som att bäbin på nåt sätt blev huvudperson. De andra är lite mer rutinerade charterrävar.
När vi åkte hemifrån mitt i natten var L fortfarande sjuk, så det la lite sordin på stämningen, men efter ett par dagar var hon feberfri och ett par dagar senare till började hon äta också. Då hade hon blivit rejält smal.
 Oftast var det röd flagg, men en dag var det gul. Då kastade vi oss i vågorna på ett resereklamaktigt sätt.
Och så fanns det så klart pool på hotellet. M badade mest. Ungefär lika mycket som vi andra tillsammans, tror jag. Hon utvecklade sin badförmåga under veckan, och vågade på slutet hoppa från kant och stå på händer under vattnet.
Vissa av oss tog en ökentur sista dagen. Det var mäktigt tyckte barnen. M:s kamel hette nåt med Kjell, tror jag.