onsdag 5 januari 2011

Antiklimax

Senast jag fick vända i dörren på Filmstaden i Norrköping för att det var fullsatt var när jag och frun skulle se Grabben i graven bredvid. Det var i och för sig också ungefär senast vi fick gå på bio tillsammans, så det gjorde det extra snöpligt när vi försökte ta oss in på Svinalängorna tidigare i kväll.
Men nix pix. Barnvakten var ju dock tvungen att utnyttjas, så vi fick bita i det sura och sätta oss på en bar med en mojito och en ripasso och se om vi hade något att prata om i stället. Efter en något trevande start visade det sig att vi hade det.
Det riktiga eldprovet kommer dock på lördag då det ska ske stora grejer...

Skilsmässobarnens jul

När två skilsmässobarn får barn innebär det många saker. Bland annat att man får fira väldigt många julaftnar, varav få är i direkt anslutning just till julen. Nyss firade vi den näst sista. Tror jag.

tisdag 4 januari 2011

Tjackpundare i köket!

Bäbin småspringer sig genom tillvaron nuförtiden. En bekant som tittade förbi gav henne en spontan recension:
"Har du sett den där killen på stan som går precis så där? Jag tror att han är tjackpundare."

Meddelande till frun

Hej frun. Vi har det bra här hemma. Här är lite av vad vi har haft för oss i dag:
Vi har köpt en ny skyffel. En märkes på Bauhaus. Visst sa vi att konsumtionsstoppet upphävs vid skyffelstöld? L var dock besviken på att jag inte berättade om stölden i kassan. Hon var säker på att vi hade fått rabatt i så fall.
L och M har nästan byggt färdigt sin snökoja. För att fira tittade de en timme på "Hej Sofia" på repeat på youtube.
Vi har gjort åt nästan hela grönkålspajen. Den var god i dag också.
Jag har fått tillbaka min mobil. Nycklarna är dock fortfarande spårlöst borta.
Bäbin har gjort fina framsteg på avföringsfronten. Fortfarande ljust, men nästan pluppbart och bara en gång än så länge.
Vi sa preliminärt att vi ska repa och spela in i vår källare i morgon kl 10. Om det känns fel med tanke på vårt besök och sånt kan vi ändra. Eller om vi stör din sovmorgon.
Det var nog det mesta. Hoppas att du har det bra på jobbet. Är du sugen på nåt särskilt till middag?
Puss puss.
Din forever.

måndag 3 januari 2011

Nästan som på riktigt

I dag spelade M och jag hennes julklapps-Sims. Hon slängde snabbt ihop en exakt kopia av vår familj, bara lite snyggare. Själv hade jag naturtrogna polisonger och lagom lång skäggstubb. Sen skulle vi spela. Det gick ut på att de olika familjemedlemmarna hade olika önskningar som att "leka med lillasyster", "köpa nytt kylskåp" och "skaffa ett till barn" och olika farhågor som "bli dissad av bäbin". Det sjuka var att det alltså var precis som i verkliga livet, men att man i stället för att prata med varandra på riktigt stod och tittade på när våra datoralteregon gjorde detsamma. Det var också sjukt att det var så roligt.
Men det var väldigt körigt att hålla igång fem familjemedlemmar med stinkande blöjor, disk och leksug. Det där med att "skaffa ett till barn" får nog vänta, hur hett jag än önskar det.

söndag 2 januari 2011

Medelklassbarnens julbord

Vårt hem har förvandlats till ett hotell, komplett med reception, piccolo och roomservice. Eventuellt inspirerat av årets julkalender. Jag såg till att snabbt boka upp tre rum till mitten på februari. All inclusive. Det gick bra att betala vid utcheckning.
Frampå eftermiddagen dukade personalen fram julbord i matsalen. Ett gediget sådant. Både med standardrätter som senapssill, karlssons (sic!) frestelse och (vegetarisk) prinskorv, men även med lite mer udda rätter som tacos, pad thai och rödbetscarpaccio. Det var minst sagt dignande.

Antikonsumtionens år

Frun är väldigt mycket för det där med nyårslöften. Själv blir jag mest nervös. Det är som upplagt för besvikelser och brasklappar. Men i sista stund, eller snarare en bit efter deadline, när de första 25 gästerna på vårt årliga nyårsbarnfamiljsparty just hade gått och de fyra sista ännu inte hade dykt upp, klämde jag ur mig ett förslag: att 2011 skulle bli antikonsumtionens år.
På sistone har jag flera gånger känt att jag fått svårt att andas redan på parkeringen till Ica Maxi och varit snubblande nära att bara åka hem och säga att vi hädanefter bara äter sådant vi själva kan producera. Men eftersom vår visserligen ymniga äppel- och plommonskörd bara skulle räcka en bit in i november skulle vi i så fall få börja äta av varandra och min nu i januari tioårjubilerande vegetarianism är jag inte riktigt beredd att ge upp.
Men att på något sätt protestera mot denna besynnerliga köphets, där konsumtionen har blivit vår främsta förströelse, statusmarkör och religion, känns helt rätt. Mat, hygienartiklar och kläder till i alla fall vår äldsta dotter får vi nog fortsätta med. Tjänster känns också okej att köpa i nuvarande mängd. Men inget mer allmänt, miljöfarligt plastskräp, ingen okynnes klädshopping till vare sig stor eller liten, hellre Blocket än Ikea.
Min fru var fullständigt med på noterna. Möjligen lite väl mycket. Jag insåg att det var en del att ge upp och kom som väntat på ett par brasklappar på direkten. Men vi gör ett försök.
När jag på nyårsdagsmorgonen frågade mina äldsta döttrar, öppet och förutsättningslöst, vad de önskade att 2011 skulle bli för slags år, svarade femåringen:
"Jag skulle vilja att vi åker till den där stora leksaksaffären vid Ica Maxi och så får vi köpa vad vi vill."