Nån gång i våras kom storbarnen på att de ville ha marsvin. De lånade en massa böcker på bibblan och var väldigt bestämda på att det var detta de hädanefter skulle spara till. Jag och frun bestämde att de var tvungna att vänta till efter alla sommarens semesterresor. Dels för att det är så viktigt att marsvinen får ha lugn och ro från början och verkligen lära känna sina nya mattar, men också för att vi hade nån liten förhoppning om att intresset skulle svalna. Men nu har vi bara en liten kort resa kvar denna sommar, så om en vecka finns inte längre några argument emot marsvinsköpet. Och barnen är mer intresserade än nånsin. Nu har de köpt bur på Blocket och börjat köpa på sig vattenflaska, matskål och annat för att vara redo när tillökningen väl är här. I dag var vi på Djurmagazinet och shoppade, och förutom att M kläckte ur sig ett oroligt "kommer det att lukta så här i mitt rum sen?" (jag svarade självklart "o ja") så var hela besöket laddat med glädje och förväntan.
Nu har de börjat inreda buren och leker olika lekar där de går och köper marsvin/gosedjur och sen släpper ner dem i sitt nya hem där de får bekanta sig med sina nya saker och mattar och allt. Det är väldigt fint att se och jag är numera nästan helt övertygad om att de kommer att bli perfekta marsvinsmammor. Jag börjar faktiskt själv längta lite.
måndag 8 augusti 2011
lördag 6 augusti 2011
Kändisspotting
Schlingmann, som sagt. Vart vi än gick så dök han upp. På vanliga poppisstranden kom han och la sig ett par filtar bort. När vi bytte till Holmhällar dök han upp där och satte ner sina sandaler just där bäbin bajsat. När halva vårt sällskap bytte tillbaka var han också tillbaka och la sig demonstrativt nära. Till och med sista dagen, när vi stannade vid Burgsviks strand för att svalka oss på väg till färjan, så parkade han bilen en halv minut efter att vi hade anlänt och la sig för att gona sig i den medhavda brassestolen.
Det kändes lite som att han stalkade oss. Men det är ju mycket möjligt att det var han som kände sig stalkad av oss. Så där utifrån sett skulle ju det vara mer logiskt.
Södra Gotland var för övrigt ett litet mecka för den som gillar politik- och mediakändisspotting. Här är dem jag på rak arm kommer ihåg att vi såg, och då kan jag mycket väl ha glömt nån:
Peter Jihde (flexade i tajta badbrallor på närmsta stranden från där vi bodde)
Cecilia Blankens (delade parasoll med Jihdes familj)
Fredrik Wikingsson (köpte lördagsgodis på Coop i Hemse)
Cecilia Gralde (handlade på Ica Hoburgen i Burgsvik)
Allan Larsson (fikade på prästgården i Vamlingbo)
Per Schlingmann (precis överallt)
Det kändes lite som att han stalkade oss. Men det är ju mycket möjligt att det var han som kände sig stalkad av oss. Så där utifrån sett skulle ju det vara mer logiskt.
Södra Gotland var för övrigt ett litet mecka för den som gillar politik- och mediakändisspotting. Här är dem jag på rak arm kommer ihåg att vi såg, och då kan jag mycket väl ha glömt nån:
Peter Jihde (flexade i tajta badbrallor på närmsta stranden från där vi bodde)
Cecilia Blankens (delade parasoll med Jihdes familj)
Fredrik Wikingsson (köpte lördagsgodis på Coop i Hemse)
Cecilia Gralde (handlade på Ica Hoburgen i Burgsvik)
Allan Larsson (fikade på prästgården i Vamlingbo)
Per Schlingmann (precis överallt)
Etiketter:
Andra pappor,
Listor,
Politik,
Semesterliv,
Vuxenliv
onsdag 3 augusti 2011
Historiens vingslag
Och på tal om Holmhällar. Där ligger Pensionat Holmhällar, känt som inspelningsplats för den fina Loa Falkman-filmen "Pensionat Oskar", men också en plats med viss betydelse i min ungdom. När jag och bäbin kom dit tog jag därför henne på en promenad i de klassiska omgivningarna.
För drygt 23 år sedan var jag där på skolresa. Vi bodde i baracker, rymde till raukarna mitt i natten och Björn snodde choklad i fiket. Precis det som hör till en normal lägervecka alltså. Men det mest dramatiska var att jag efter en improviserad rugbymatch drabbades av en allvarlig och ytterst smärtsam testikelåkomma. Klassföräldern Dick (sic!) fick köra mig till nån vårdcentral, förmodligen i Hemse, där läkaren undersökte mig och sedan gav oss ett kuvert där han skrev "AKUT!!!" med stora bokstäver och bad oss att ta oss i ilfart till Visby lasarett. Dick körde i tystnad i 180.
Allt detta berättade jag om för bäbin under vår sightseeing för att hon skulle förstå att på den här platsen hade min och framför allt hennes historia kunnat ta en helt annan vändning. Utan fungerande testiklar - ingen bäbi.
Men när jag hade kommit så långt hade hon redan somnat.
För drygt 23 år sedan var jag där på skolresa. Vi bodde i baracker, rymde till raukarna mitt i natten och Björn snodde choklad i fiket. Precis det som hör till en normal lägervecka alltså. Men det mest dramatiska var att jag efter en improviserad rugbymatch drabbades av en allvarlig och ytterst smärtsam testikelåkomma. Klassföräldern Dick (sic!) fick köra mig till nån vårdcentral, förmodligen i Hemse, där läkaren undersökte mig och sedan gav oss ett kuvert där han skrev "AKUT!!!" med stora bokstäver och bad oss att ta oss i ilfart till Visby lasarett. Dick körde i tystnad i 180.
Allt detta berättade jag om för bäbin under vår sightseeing för att hon skulle förstå att på den här platsen hade min och framför allt hennes historia kunnat ta en helt annan vändning. Utan fungerande testiklar - ingen bäbi.
Men när jag hade kommit så långt hade hon redan somnat.
Bäbins bajsattack mot borgarna
I dag fick bäbin för sig att bajsa på stranden vid Holmhällar. Eftersom vi var själva på vår del av stranden prioriterade jag att vaska bäbin i havskanten innan jag slutsanerade platsen för nedslaget. Jag hann ta bort själva huvudklutten med hjälp av en brödpåse, men inte mer.
Just då dök allas vår Per Schlingmann upp (hjärnan bakom "nya moderaterna", Reinfeldts viktigaste sidekick näst Borg, f d partisekreterare, nu hela regeringens pr-geni, reds anm). Något han gjort varje gång vi besökt en strand sedan vi kom till Gotland. Med sig hade han sin röda keps, sina barn och en kompis med barn och fru. De ställde sig precis vid bajset, varpå Per med myndig stämma beordrade alla i sällskapet att ta av sig skorna, eftersom man på stränder är tvungen att gå barfota (enligt "nya moderaterna" alltså, reds anm). En omständlig och utdragen fotavklädningsprocedur tog sin början, medan jag idogt drog bäbins rumpa av och an i vattenbrynet för att slippa gå upp.
Till slut tog Schlingmann och hans posse sina flip-flops i handen och vandrade vidare längs stranden. Jag och bäbin gick upp och kunde konstatera att den gode tysken så att säga hade gjort jobbet åt oss. Stranden var fullständigt ren.
Det kallar jag arbetslinjen, det. Eller hur man nu brukar säga.
Just då dök allas vår Per Schlingmann upp (hjärnan bakom "nya moderaterna", Reinfeldts viktigaste sidekick näst Borg, f d partisekreterare, nu hela regeringens pr-geni, reds anm). Något han gjort varje gång vi besökt en strand sedan vi kom till Gotland. Med sig hade han sin röda keps, sina barn och en kompis med barn och fru. De ställde sig precis vid bajset, varpå Per med myndig stämma beordrade alla i sällskapet att ta av sig skorna, eftersom man på stränder är tvungen att gå barfota (enligt "nya moderaterna" alltså, reds anm). En omständlig och utdragen fotavklädningsprocedur tog sin början, medan jag idogt drog bäbins rumpa av och an i vattenbrynet för att slippa gå upp.
Till slut tog Schlingmann och hans posse sina flip-flops i handen och vandrade vidare längs stranden. Jag och bäbin gick upp och kunde konstatera att den gode tysken så att säga hade gjort jobbet åt oss. Stranden var fullständigt ren.
Det kallar jag arbetslinjen, det. Eller hur man nu brukar säga.
Etiketter:
Andra pappor,
Dråpligheter,
Politik,
Semesterliv
söndag 31 juli 2011
Auschwitz on the beach
På schemat i dag: strandliv och sandbyggen. Först gjorde frun och barnen Katlagrottan och lite andra Lejonhjärta-exteriörer. Sen ville L att vi skulle göra "Hitlers värld", så då behövdes även jag. Frun tog på sig Speer-rollen och byggde överdådiga führerpalats. L gjorde först "en judeaffär som Hitler har kastat sten på", men sen gick vi in för att bygga Auschwitz så naturtroget som möjligt, med baracker och järnvägsräls och allt. Just när vi diskuterade hur vi skulle få till "Arbeit macht frei"-skylten gick en annan strandgäst förbi och tittade mycket konstigt på oss.
Sen kom bäbin som en annan Stalin och jämnade allt med marken.
Sen kom bäbin som en annan Stalin och jämnade allt med marken.
lördag 30 juli 2011
We will rauk you
Tredje gången gillt. De tre senaste somrarna har vi slagit oss samman med två andra likvärdiga familjer och hyrt hus i en vecka på nåt ställe som intresserar oss.
För två år sen hamnade vi i Bästekille på Österlen, för en vacker myssemester med hav, kullar och ett flådigt hus med pool och studsmatta. Förra sommaren blev det den lettiska landsbygden - lite mer hardcoremisär med hav, öststatsöl och ett hus i total avsaknad av faciliteter men med desto fler jakttroféer.
I år kan man väl säga att vi har mötts nånstans på mitten och semestrar på Hoburgsgubben.
För två år sen hamnade vi i Bästekille på Österlen, för en vacker myssemester med hav, kullar och ett flådigt hus med pool och studsmatta. Förra sommaren blev det den lettiska landsbygden - lite mer hardcoremisär med hav, öststatsöl och ett hus i total avsaknad av faciliteter men med desto fler jakttroféer.
I år kan man väl säga att vi har mötts nånstans på mitten och semestrar på Hoburgsgubben.
torsdag 28 juli 2011
Idol
Min lillkusin Elin har varit här i ett par dagar, och det är mycket spännande för barnen. Hon har under åren blivit lite av en ikon för dem - och kanske deras viktigaste referenspunkt när de ska definiera den svårgripbara världen omkring dem . "På den här skolan hade Elin Carlsson kunnat gå om hon bodde i Norrköping." "Den där killen är tre år yngre än Elin Carlsson." "Det här hade nog Elin Carlsson gillat." (Hon är också en av få personer som alltid benämns med både för- och efternamn. Hennes lillebror, Simon Carlsson, är en annan.) Ikoniseringen har inte direkt blivit mindre av att de knappt har träffat henne de senaste två åren.
Men nu är hon här och underhåller både barn och vuxna med sin espri. Både hon och vi har konstaterat att det finns väldigt många likheter mellan henne och L: humorn, intelligensen, temperamentet, empatin, det genuina samhällsintresset. Och kan L vara något så när som Elin Carlsson när hon är 20 känns det som att jag kan se framtiden an med tillförsikt.
Men nu är hon här och underhåller både barn och vuxna med sin espri. Både hon och vi har konstaterat att det finns väldigt många likheter mellan henne och L: humorn, intelligensen, temperamentet, empatin, det genuina samhällsintresset. Och kan L vara något så när som Elin Carlsson när hon är 20 känns det som att jag kan se framtiden an med tillförsikt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)