I dag råkade vi halka in på Kulturkammaren där det bjöds finkultur för barn 5-10 år. Jag och de två stora bänkade oss i den mer än överfulla teatersalongen och lät oss ryckas med i den härliga föreställningen "Historien om flickan", om åttaåriga Aminas färd från ett oroligt i pjäsen namnlöst land till skolbänken i Sverige. En perfekt historia för allra mest M, som är just åtta år och går i en klass där en klar majoritet av kompisarna är första eller andra generationens invandrare. Spännande, roligt, sorgligt och lite läskigt. Men med lyckligt slut.
Ungefär som melodifestivalen, alltså, fast med mer träblås och lite tydligare budskap.
söndag 6 februari 2011
lördag 5 februari 2011
Rätt showdansare vann
Härligt. Nu har L och jag något att prata om de närmsta sex veckorna. Förra året var hon familjens stora orakel och tippade rätt typ varje deltävling. I kväll satte hon sina stålar på Danny och Jenny Silver och fick nästan helt rätt. Denna första deltävling lyckades vi samla ihop sju personer framför tv:n. Bäbin somnade redan innan det började, två andra somnade under och de fem överlevande röstade på Danny (2), Pernilla Andersson (2) och Jenny Silver (1). Sen ställde sig L i sängen och hoppade upp och ner och ropade "In the club" 200 gånger och sen somnade hon.
Trosbekännelse
Bakslag i köpstoppet. Den senaste inventeringen visade att M bara äger fem småbyxor, så vi fick börja lista alternativen.
1. Tvätta oftare? Nej, det är ju ännu sämre för miljön än att konsumera.
2. Byta till sig begagnade? Nja, svårt att få någon att ställa upp. Plus att det känns som ett lite väl stort steg att börja med begagnade underkläder redan nu.
3. Sy nya själv? Nej. Absolut inte.
Vi bestämde oss för att bita i det sura och kategorisera in köpet under "nödvändigheter". Men jag känner mig smutsig.
1. Tvätta oftare? Nej, det är ju ännu sämre för miljön än att konsumera.
2. Byta till sig begagnade? Nja, svårt att få någon att ställa upp. Plus att det känns som ett lite väl stort steg att börja med begagnade underkläder redan nu.
3. Sy nya själv? Nej. Absolut inte.
Vi bestämde oss för att bita i det sura och kategorisera in köpet under "nödvändigheter". Men jag känner mig smutsig.
fredag 4 februari 2011
Matkompetens
Här hoppades man att man skulle få folk att tänka till lite kring konsumtionshetsen och dess påverkan på vår miljö och vårt identitetsskapande, men icke. Det enda folk vill prata om efter min och bäbins tv-uppvisning är hur bra bäbin är på att äta. Huruvida det handlar om att hon är duktig på att äta själv eller duktig på att äta mycket vet jag inte riktigt, men jag tror att det är kombinationen som imponerade. På bilden ses hon hugga in på dagens andra portion purjolökssoppa med ris.
torsdag 3 februari 2011
Återfunnet
Och plötsligt hade bäbin hittat örhänget som var försvunnet. Hon vägrar dock avslöja var det fanns.
onsdag 2 februari 2011
Giget
Eftersom Sofie var artisten fick hon fint hotellrum. Och eftersom hon är ihop med den andra halvan av kompbandet fick han också bo där. Själv fick jag sova på en luftmadrass i Liljeholmen. Men jag fick vara med när vi skulle prova scenkläderna.
Vi åt på en sushirestaurang. Man kunde välja buffé, men jag drog mig ur eftersom jag har en åkomma som gör att om det står att man får äta max 35 bitar så måste jag äta 35 bitar. Jesper tog buffén, men la av efter 26. Fegis.
Innan spelningen var vi i logen. Raidern hade kommit fram som den skulle: sura tefat och salta katten i en liten glasbyrå var vårt enda krav. Sissela hade bara påscappuccino på sin lista.
Sen blev det lite nervöst.
Och som sagt: vi delade loge med Sissela Kyle. Eller som herr linslus till höger på bilden säger: "Siisela Kyle" (med långt i och utan sche-ljud, alltså).
Spelningen? Tja, den var kort och gick väl hyfsat. Men det känns underordnat. Det viktigaste var allt annat vi fick uppleva i den stora staden. Sushi, hotell, Sissela. Jag fick till och med åka tunnelbana. Ja, detta gav verkligen mersmak.
tisdag 1 februari 2011
Warzone i köket
Barnvakten inför min Stockholmsresa är på plats. De två stora barnen firade genom att gå fullständigt bärsärk mot varandra redan innan frukost, vilket slutade med att L röck loss ett av M:s örhängen. Fullständigt galet, och kanske inte det bästa sättet att bädda i en familj som redan har svårt att få barnvakt.
Dagens barnvakt verkar dock inte avskräckt, och den som egentligen skulle bli det största problemet, dvs bäbin, är än så länge fullständigt harmonisk och jättekompis (se bilden). Vi får se hur hon reagerar när jag pyser om en dryg timme.
Det blir även intressant att se vad som händer när bäbin hittar det fortfarande försvunna örhänget. En nål rätt in i foten eller rätt ner i magsäcken - där får barnvakten nåt att bita i.
Dagens barnvakt verkar dock inte avskräckt, och den som egentligen skulle bli det största problemet, dvs bäbin, är än så länge fullständigt harmonisk och jättekompis (se bilden). Vi får se hur hon reagerar när jag pyser om en dryg timme.
Det blir även intressant att se vad som händer när bäbin hittar det fortfarande försvunna örhänget. En nål rätt in i foten eller rätt ner i magsäcken - där får barnvakten nåt att bita i.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)