Knastrande brasa! Uråldriga herrar sjunger "vintern rasat" i snorgula studentmössor! Pernilla Wiberg berättar om sin barndom! Barnen borde ha varit som ystra vårblommor i de första varma solstrålarna, men icke. De föll in i gamla konsumtionsmönster och hade svårt att glädjas åt någonting så länge de inte fick kööööööpa. Ballong, sockervadd, lotter med noll procents vinstchans. Inget annat var värt nåt.
Men sen började som tur var fyrverkerierna, och då blev L så rädd att hon helt kom av sig.
1 kommentar:
Skicka en kommentar