Som ni kanske har anat mellan raderna har bäbin på sistone gått in i en ny förpuppningsfas i sin utveckling mot att bli en fullvärdig människa. Hon är ruskigt intensiv, och det är ingen slump att det har blivit så mycket s k kvalitetstid på sistone. Det är helt enkelt det enda sättet att umgås med henne nuförtiden. Att ha henne inomhus kräver fullständig uppmärksamhet. Släpps hon fri på golvet tar hon direkt sikte på närmsta bord och ser till att klättra upp på det. Eller om man har tur nöjer hon sig med att ge sig på samtliga förbjudna lådor i köket och tömma ut dem över nedervåningen. Sätter man henne i sin barnstol kan det funka en stund om hon har något att äta, men så fort hon kommer på att hon kan så ställer hon sig upp och dansar på ett fullständigt livsfarligt vis. Det är både mentalt och fysiskt utmattande att umgås med henne nu, särskilt om man har några som helst ambitioner att ägna sig åt andra saker än just henne. Bara att få in kylvarorna efter frukosten är ett vågspel med hög insats.
Men ibland tar kraften slut. Och det kan gå snabbt (se bilden).
2 kommentarer:
Finns det inte bälte i stolen? Jag brukar spänna fast min unge, ge henne lite mat och så kan jag diska ifred utan att vara rädd för att hon skall klättra ur. Ärtor och majs är populärt här.
Mat har funkat förut, men räcker inte längre. Ibland går det med kritor också, men det är ju strunt samma när man inte litar på henne. Då vågar jag ändå inte vända ryggen till.
Men jag vill minnas att vi bältade hennes storasyster en del, så jag hoppas på att kunna leta fram nån anordning på vinden.
Skicka en kommentar