 |
| Före. |
 |
| Efter. |
I dag var sista dagen som föräldraledig efter nästan ett år.
På sistone har jag och bäbin bråkat mer än nånsin. Det är som att vi undermedvetet har förstått att det krävs en del starka krafter för att bryta upp det symbiosförhållande som hindrar oss att gå vidare och leva mer självständiga liv, till bådas nytta.
Men i dag när jag hämtade henne på förskolan fick jag en väldigt lång kram och sen märktes det att vi ansträngde oss båda för att få en fin och trevlig avslutning på denna stora och viktiga period i våra liv. Det kändes fint i hjärtat.
Nu borde jag väl sammanfatta vår tid tillsammans, men jag tror inte jag får till det riktigt. Att det har varit givande, känslosamt, utvecklande och viktigt på hundra olika sätt har jag ju redogjort för tidigare och det står så klart fast.
Nu återstår blott framtiden. Det var två år sen vi hade en familj med två arbetande föräldrar. När vi nu går tillbaka till den vardagen gör vi det med en ytterligare familjemedlem att få in i pusslet. Det är lite läskigt men också spännande.
Allra mest läskigt är dock att min nästa långledighet rimligen kommer den dagen jag går i pension. Det är väldigt långt kvar till dess. Om jag inte lyckas övertyga frun att vi nog skulle ha plats för en liten syster till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar