Före kristus

Äntligen fick vi tummarna ur och gick för att beskåda den massivt marknadsförda dinosaurieutställningen i Värmekyrkan. Och att kalla det succé var väl att ta i.
L tyckte att den var läskig. M blev sur för att hon faktiskt var tvungen att ta del av utställningen för att kunna svara på tipspromenadsfrågorna. Själv tyckte jag att det var spännande, särskilt som jag har haft lite komplex för min kunskapslucka när det gäller den delen av vår historia. Men att snacka 250 miljoner års-perspektiv och pangea och sånt ger ju alltid en viss grad av existentiell ångest. Och att få veta att jorden med jämna mellanrum har tjongats till så pass så att så där en 96 procent av dess befintliga livsformer har utrotats... tja, det gör det där med "meningen med livet" till en plötsligt ganska innehållslös fråga. Det blev så ogripbart att inte ens L hade nåt att fråga om mer än "var det innan Jesus och det?".
Nåja, nu är det gjort i alla fall. Och om nån vecka ska jag väl kunna sova normalt igen.