Dem jag verkligen bryr mig om har jag ju hyfsad koll på, och flera av de övriga kan jag följa på facebook. Jag skulle kunna gå dit för att förvissa mig om att jag lever ett mycket bättre liv än dem jag fick stryk av varje tiorast, men för det första är ju risken att jag inte alls lever ett bättre liv, för det andra så känns det väldigt oviktigt och för det tredje fick jag väldigt lite stryk.
Nåja, vi får se. Med inbjudan följde i alla fall en uppdaterad klasslista och det var spännande läsning. 15 av 26 på listan bor kvar i Eskilstuna med förorter. Nästan alla tjejer har bytt efternamn medan ingen av killarna utom jag har gjort det. Nazist-Robert är inte med på listan ö h t, men det var inte så oväntat. Att Gunnar, en av mina bästa vänner från den tiden, inte heller är det är mer oroväckande. Vad jag vet bor han kvar i Eskilstuna och har dessutom ett jätteovanligt efternamn så han borde inte vara svår att hitta. Kanske har han också sålt sin själ till Hitler på gamla dar.
Företaget ordnar festen, med tidstypisk musik och pensionärsmat (ryggbiff och toast skagen - så gamla är vi väl ändå inte?). De föreslår också att vi ska nyttja telefonlistan och ordna egen förfest. Och för att riktigt försäkra sig om att vi gör det ger de oss några fraser vi kan använda när vi kontaktar varandra. Det är också där jag känner att jag riktigt tvekar om det här verkligen är något för mig.
Jag citerar, lätt gömd bakom skämskudden:
"Messa tid! cu l8r :D" (för den moderna sms:aren)
"Tjabba, coolt med party, ses då!" (vem pratar så?)
"Schysst, jag hänger på, alltid kul med festivitas" (oh my god)
"Tjenare, det glunkas om ett häftigt partaj med klassen" (för dem som gillar ryggbiff)
6 kommentarer:
Det är kul att se vilka som har blivit flintskalliga. Men annars? Träffa en massa vagt bekanta 35-plussare i någon hangar.
Om parenteserna var bifogade efter citaten i inbjudan är det nog ingen fara. Om fraserna stod för sig själva skulle jag tänka över beslutet noga. Mycket noga.
Gunnar verkar bo i Nacka, om man får tro Ratsit och om det är den Gunnar jag tror att du menar. Däremot kan man ju verkligen undra varför han inte står med i er klasslista. Kanske för att alla skulle bli så osäkra. Jag menar, hur många vet hur man tilltalar en librettist?
Jag var inte anonym. Alltså Pirre. I den första kommentaren. Jag brukar ju vara anonym. Men, i varje fall, jag ska inte gå.
Vad gäller Gunnar så har han kanske sett till att "hacka" sig bort från allmänhetens ljus och endast de med förmågan kan hitta honom på det där Internetet.
Staten
Lina: Parenteserna var mina egna kommentarer. I den medföljande broschyren stod de för sig själva, tillsynes helt utan ironi. Så varningslamporna är på högsta volym, eller hur man brukar säga. Ang. Gunnar så tänker du på en annan Gunnar. Bisarrt nog känner jag två personer i min egen ålder med det förnamnet.
Pirre: Att du inte ska gå talar ju emot. Jag behöver nån att hålla i handen. Särskilt om inte Gunnar är där. Vem ska jag annars luta mig mot? Lill-Micke? Barva-Rambo? Hon du vet som var den populäraste i klassen då som varken du eller jag fick bli ihop med utan bara snygg-Johan och som nu verkar ägna merparten av sin tid åt att skrika ut sd-propaganda på fejsbook?
Nja, jag kanske blir hemma. Dessutom äter jag ju inte kött.
Barva-Rambo. Just ja. Men du kan säkert hitta någon att hålla handen från någon parallellklass. Dolle, Schaedl eller Jean-Marc.
Eventuellt, om Maria Erhart ringer så kanske hon och jag samåker ned.
Skicka en kommentar